Få bort kondens på insidan av fönster – orsaker och lösningar

Imma på insidan av fönster är ett vardagsproblem som ofta pekar på obalans mellan fukt, temperatur och ventilation. Här får du en praktisk genomgång av hur du hittar orsaken, åtgärdar problemet och förebygger att det återkommer. Guiden passar både villaägare och fastighetsförvaltare.

Varför blir det imma på insidan?

Imma uppstår när varm, fuktig inomhusluft kyls ner mot en kall glasyta. När glasets temperatur faller under luftens daggpunkt (den temperatur där vattenånga blir till droppar) bildas kondens. Vanliga orsaker är hög relativ luftfuktighet (RF) från dusch, matlagning och tvätt, för låg inomhustemperatur, bristande ventilation eller kallras från äldre eller felmonterade fönster.

Skilj på tre typer: kondens på utsidan (ofta normalt på energieffektiva fönster under klara, kalla morgnar), kondens på insidan (tecken på för mycket fukt eller kallt glas), samt kondens mellan glasen (isoler­rutan har tappat täthet och måste bytas). Den här artikeln fokuserar på kondens på insidan.

Felsökning steg för steg

Börja med att lokalisera varför ytan blir kall eller luften för fuktig. Använd enkla verktyg som hygrometer (mäter RF) och gärna en rökpenna eller en tändsticka för att se drag vid karm och båge.

• Mät inomhusfukt: Sikta på cirka 35–45 % RF vintertid. Ligger du över 50 % är risken för imma stor.
• Kontrollera luftcirkulation: Är radiatorn under fönstret övertäckt av tunga gardiner eller möbler? Känns glaset kallare nederkant (kallras)?
• Se över ventilation: Är spaltventiler öppna och rena? Fungerar badrums- och köksfläkt? Vid självdrag – finns tillräcklig tilluft?
• Inspektera tätningslister: Spruckna eller hoppressade lister i båge/karm släpper in kall luft. Kläms pappret fast när du stänger fönstret? Om nej, är kompressionen för svag.
• Granska montage: Drag från karmfogar tyder på bristfällig drevning (isolering runt fönstret) eller felaktig ång-/vindtätning.
• Uteslut rutfel: Kondens mellan glasen eller imma som inte går att torka av innebär läckande isolerruta.

Snabba åtgärder i driftläge

Du kan ofta minska imman direkt genom att reglera fukt och temperatur och förbättra luftflöden.

• Vädra kort och effektivt: Två till tre minuter med korsdrag sänker RF utan att kyla ner byggnaden.
• Använd frånluft: Sätt på köksfläkt vid matlagning och låt badrumsfläkten gå efter dusch. Håll dörren stängd under och efter dusch.
• Öppna och rengör spaltventiler: Ta bort damm. Ställ ventiler i läge för jämn grundventilation, inte helt stängt.
• Frigör radiatorn: Låt 5–10 cm luftspalt bakom gardiner och framför element. Undvik tunga fönsterbänkar som blockerar värmestig.
• Höj rumstemperaturen något: En grad kan räcka för att höja glastemperaturen över daggpunkten.
• Flytta fuktkällor: Torka tvätt i ventilerat utrymme, täck akvarium, minska mängden jordfuktiga växter nära fönster.
• Torka bort kondens: Använd mikrofiberduk på morgonen för att undvika att fukt rinner ner i karm och fog.

Byggnadstekniska förbättringar som håller över tid

När du identifierat orsaken, planera hållbara åtgärder. Prioritera ventilation och täthet först, därefter energiförbättringar.

• Byt tätningslister: Välj rätt profil (t.ex. P-, E- eller D-list) i EPDM eller silikon. Rengör spåren, montera i hela varvet, undvik skarvar i hörn, och säkerställ lagom kompression när fönstret stängs.
• Justera beslag: Feljusterade gångjärn och slutbleck ger dålig anliggning. Smörj och justera så bågen sluter tätt utan att kärva.
• Förbättra drevning: Öppna foder invändigt, fyll med mineralull eller lågexpanderande fogskum. Montera ångtät tätning (invändigt) och vindtät, diffusionsöppen remsa (utvändigt). Princip: tätare på insidan än utsidan.
• Injustera ventilation: Säkerställ kontinuerligt grundflöde och förstärkt frånluft i våtrum. Byt filter i FTX/kanalfläkt enligt instruktion och kontrollera donens öppningsgrad.
• Uppgradera glas/fönster vid behov: Isolerruta med lågemissionsskikt och “varm kant”-distans minskar kallras. Vid återkommande problem och äldre 2-glas, överväg treglas eller energiglas.

Komplettera med kondensskyddande detaljer: korrekt monterad fönsterbänk med luftspringa, avlägsna täta fönsterfilmer som stoppar konvektion, och se till att dräneringshål i utåtgående karm inte är igensatta.

Kvalitetskontroll och uppföljning

Säkerställ att åtgärderna faktiskt fungerar. Dokumentera utgångsläge och följ upp efter 1–2 veckor med kallt väder.

• Mät RF och temperatur morgon/kväll. Målet är stabil RF under 45 % vintertid.
• Kontrollera yttemperatur: Glaset ska inte kännas markant kallare nederkant än överkant. IR-termometer hjälper.
• Observera kondensmönster: Försvinner imman efter vädring och förbättrad luftcirkulation? Kvarstår den lokalt kan monteringsfel misstänkas.
• Inspektera karm och fog: Leta efter missfärgningar, svarta prickar (mögel) eller fuktrosor. Åtgärda och sanera tidigt.

Underhåll återkommande: rengör ventiler och don, byt filter i ventilationsaggregat, kontrollera tätningslister årligen och smörj beslag. En enkel hygrometer i varje våningsplan ger snabb återkoppling.

Vanliga misstag att undvika

• Att stänga alla ventiler “för att spara värme”. Det ökar fukthalten och risken för skador.
• Tjocka gardiner tätt mot glaset. Det stoppar varmluft och kyler rutan.
• Fel dimension på tätningslist. För tjock list hindrar stängning; för tunn tätar inte.
• Överdriven användning av fogskum utan rätt ång-/vindtätning. Kan leda till dolda fuktproblem.
• Att ignorera kondens mellan glas. Det kräver byte av isolerruta, inte bara tätning.
• För låg inomhustemperatur i kombination med hög RF. Liten temperatursänkning sparar sällan energi om fuktskador uppstår.

Säkerhet: Arbeta på stabil stege, använd handskar och skyddsglasögon vid list- och glasarbete, och bryt strömmen till elradiatorer innan du frigör utrymmet framför dem. Vid osäkerhet kring ventilationens injustering eller fönstermontage – ta in fackkunnig hjälp för en mätning och åtgärdsplan.